Boendeutgifterna fortsätter att öka, men långsammare än i fjol
Ökningen av boendeutgifterna avtar i år visar utredningen Boendeutgifterna 2024 av Pellervo Ekonomisk forskning PTT på uppdrag av Fastighetsförbundet och Egnahemsförbundet. Sjunkande räntor och elpriser minskar hushållens boendeutgifter, men de övriga boendeposterna fortsätter att öka. Höjningen av den nedre gränsen för fastighetsskatt på tomter samt de ökade kostnaderna för vatten- och avfallstjänsterna ökar boendeutgifterna både i flervåningshus och småhus. Också de ökade kostnaderna för fjärrvärme bidrar till att husbolagens utgifter ökar.
I år ökar boendeutgifterna för dem som hyr bostad mer än för dem som äger sin bostad. Det råder fortfarande ett överutbud på hyresmarknaden i huvudstadsregionen, vilket dämpar hyresökningen i fritt finansierade bostäder. På andra håll i Finland finns inget motsvarande överutbud och hyrorna stiger snabbare än i huvudstadsregionen. Särskilt stor är ökningen i ARA-hyrorna eftersom de kraftigt ökade ränteutgifterna och skötselkostnaderna måste täckas med hyresinkomster. Också nästa år kommer hyrorna för ARA- och fritt finansierade bostäder att stiga kraftigt.
Boendeutgifterna i småhus kommer till och med att sjunka jämfört med i fjol, eftersom ränte- och energiutgifterna är mindre. 12-månaders Euribor, som är den vanligaste räntan i bostadslån, har börjat justeras neråt under den här våren. I vilket skede hushållen kan dra nytta av den sänkta räntan beror på räntejusteringsdagen.
Dessutom underlättas hushållens situation av att köpkraften i år har förbättrats.
”Hushållens inkomstutveckling är fortfarande relativt god, och inflationen har dämpats. I synnerhet pensionärernas inkomster ökar avsevärt i år. Boendeutgifterna slukar alltså en något mindre bit av hushållens inkomster än tidigare, konstaterar Veera Holappa, seniorekonom på PTT.
Inga fler nya skattehöjningar
De senaste åren med pandemi och krig har inneburit en kostnads- och räntechock för hushållen och tvingat boende i både ägar- och hyresbostäder att ta av sina buffertar.
”Husbolagens ekonomi har stabiliserat sig och skötselvederlagens ökningstakt har avtagit. Enligt Fastighetsförbundets enkät i våras ökade skötselvederlagen i flervåningshusbolag emellertid med i snitt drygt fyra procent. Vissa av husbolagen har anpassat sin ekonomi genom att skjuta upp även nödvändiga reparationer. I förhandlingarna om statsbudgeten måste man se till att husbolagens och boendets känsliga ekonomiska utsikterna inte spolieras av ytterligare skattebeslut efter den drastiska höjningen av fastighetsskatten och mervärdesskatten”, säger Jukka Kero, chefsekonom på Fastighetsförbundet.
Bostadsaktiebolagens fyllnadsborgen måste åtgärdas
Enligt Kero behöver Finland ny tillväxt och återställt förtroende. När nyproduktionen av bostäder stagnerar och också renoveringsbyggandet har minskat, behövs det åtgärder för att få fart på renoveringsbyggandet.
”Detta skulle ge arbetstillfällen, skatteinkomster och allt bättre boendetjänster. Det behövs verkligen en översyn av fyllnadsborgen för bostadsaktiebolag. På det sättet skulle en del av de husbolag som kämpar med problem att få finansiering få hjälp. Att åtgärda borgenssystemet kostar i praktiken ingenting i statens budget, men skulle ha positiva effekter för samhället i stort”, understryker Jukka Kero.
Nu är det läge att bygga och renovera
Den avtagande ökningen i boendeutgifterna välkomnas av hushållen, men samtidigt måste vi komma ihåg den höga kostnadsutvecklingen under de senaste åren och att nya förändringar redan är på väg.
Egnahemsförbundet rekommenderar och uppmuntrar till att regelbundet och planmässigt underhålla och renovera huset. Enligt utredningen gällde de vanligaste reparationerna på småhus utvändiga ytor, konstruktioner och installationsteknik, som ofta kräver investeringar på tusentals eller till och med tiotusentals euro.
”Trots det bromsar beslutsfattarna genom sitt agerande renoveringarna, till exempel när momsen höjs och hushållsavdraget försvagas”, säger Marju Silander, verksamhetsledare på Egnahemsförbundet.
Enligt Silander är läget nu ypperligt att bygga ett nytt småhus eller renovera ett gammalt, till exempel för att förbättra energiprestandan. Det behöver också hittas lösningar på problemet med tillgången till finansiering för renovering av småhus, till exempel med borgenssystem.
Närmare information:
Veera Holappa, seniorekonom
Pellervo ekonomisk forskning PTT
tfn 040 631 7217
Jukka Kero, chefsekonom
Finlands Fastighetsförbund
tfn 050 548 0231
Marju Silander, verksamhetsledare
Finlands Egnahemsförbund
tfn 045 720 0626
